I fredags hade barnhemmets teatergrupp ytterligare en föreställning. Denna gång hade flickorna själva skrivit manus ("El Amor Curador") och bestämt kostym och rekvisita och de deltog med sin uppsättning i en talangjakt, organiserad av ett internationellt nätverk av organisationer som arbetar med barn särskilda behov (Red Viva). Jag hade bestämt mig för att lämna så mycket som möjligt i barnens händer och förberedelsen inför uppträdandet var minst sagt kaotisk. När de en halvtimme innan föreställningens början fortfarande inte fått ihop all rekvisita och en del flickor precis gått in i duschen föreslog jag att vi skulle strunta i uppträdandet. Vi kom till talangjakten en timme försent men eftersom evenemanget följde Bolivias tidsuppfattning var vi till och med tidiga. Vi skulle uppträda som nummer sex och hade fått tiden 19.00 men när klockan blivit 22.00 och nummer ett fortfarande stod på scenen bad jag att få ändra i schemat för mina flickor var trötta.
Klockan 22.15 gick teatergruppen "Berg och Dalbana" nervösa och darriga upp på scenen som de allra yngsta deltagarna. Medan teaterdirektören bet på naglarna från sin plats bakom scenen tog de unga aktörerna publiken med storm. Flickorna självförtroende ökade märkvärt liksom lusten att fortsätta med teater.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar